Stressrelaterad ohälsa ökar stadigt och är en vanlig orsak till sjukskrivning i Sverige. Trots detta finns det få evidensbaserade behandlingar med tydliga effekter. Ett nytt projekt, finansierat av Forte och Försäkringskassan, har som mål att förändra situationen med hjälp av arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi.

Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige, och är också den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Nu har Forte och Försäkringskassan etablerat ett forskningssamarbete för få fördjupad kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet. I en gemensam utlysning av forskningsmedel under 2023 fick nio treåriga projekt om drygt 42 miljoner kronor att dela på.  

Utmattningssyndrom ökar stadigt, men effektiv behandling saknas 

Anna Finnes leder forskningsprojektet.

Ett av forskningsprojekten leds av Anna Finnes, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral vid Akademiskt primärvårdscentrum. Projektet ska utvärdera effekterna av en ny form av behandling för stressdiagnosen utmattningssyndrom. 

– Utmattningssyndrom står för en stor och ökande del av den stressrelaterade psykiska ohälsan, och innebär stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Samtidigt finns det ingen etablerad evidensbaserad behandling för denna typ av ohälsa, och få behandlingsmodeller har lyckats med att framgångsrikt adressera både symtom och arbetsförmåga, berättar Anna.  

Idag varierar behandlingsmetoderna betydligt mellan olika mottagningar för personer med utmattningssyndrom. Det är ett problem att kunskapsnivån om hur vi bäst bedömer och behandlar den här typen av ohälsa är så låg, det leder till ojämlik vård och osäkerhet för patienter och vårdgivare, fortsätter Anna. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv när det gäller att minska symptom och förbättra livskvaliteten över tid. Däremot har behandlingen inte uppvisat någon signifikant förbättring avseende sjukfrånvaro eller arbetsförmåga. 

Behandling av både symtom och arbetsförmåga 

Studien som Anna leder ska nu undersöka effekterna av en ny behandlingsmodell som grundar sig på arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi (af-KBT).  Det är en terapiform som kombinerar arbetsrelaterade strategier med KBT för att stödja människor i återgång till arbetet. Effekterna av af-KBT kommer att jämföras med vedertagen behandling i en så kallad randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras. 

– Genom af-KBT hoppas vi nu samtidigt kunna lindra symptom och bistå patienten i att utveckla strategier för att förbättra arbetsförmågan, och därigenom förebygga återinsjuknande och en ny sjukskrivning, förklarar Anna. Vi vill undersöka hur effektiv metoden är jämfört med annan behandling, och om det är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ. Dessutom kommer vi undersöka hur olika faktorer påverkar arbetsförmåga över tid vilket kommer hjälpa oss att bättre förstå hur behandling bäst kan anpassas utifrån olika individers förutsättningar.  

Det är viktigt med fortsatt stöd vid återgång i arbetet 

Att inkludera arbetsrelaterade strategier i behandlingen har flera fördelar eftersom det för många är svårt att komma tillbaka efter en utmattning.  Många upplever fortfarande fysiska och kognitiva problem som trötthet, koncentrationssvårigheter eller minnesproblem. Det finns ofta emotionella hinder som ångest, skam eller skuld relaterade till sjukdomen och sjukfrånvaron. Att komma tillbaka till en arbetsplats med krav, förväntningar och stress upplevs ofta som ett stressmoment. Många upplever brist på förståelse från chefer och kollegor. Med hjälp av af-KBT får människor hjälp att identifiera, adressera och hantera dessa utmaningar genom en individanpassad återgångsplan och kontinuerligt stöd från en behandlare, från återgång till arbete till gradvis ökning av arbetstiden. 

– Att få hjälp med att göra upp en plan för detta och stegvis ta sig igenom processen kan återställa känslan av kontroll för patienten. Det finns ingen färdig lösning som passar alla utan man behöver utgå från de individuella förutsättningarna, förklarar Anna.  

Nära samarbete med primärvården 

– Vi ser också att af-KBT kan vara ett sätt för vårdcentraler att förbättra sina rutiner kring sjukskrivningsprocessen och vi har ett nära samarbete med primärvården för att denna behandling ska fungera i deras praktiska vardag. Idag är ju hanteringen av sjukskrivningar en stor utmaning inom vården, fortsätter Anna.  

I studien kommer omkring 200 patienter som är sjukskrivna och diagnostiserade med utmattningssyndrom att rekryteras från tre till fyra vårdcentraler i Region Stockholm. Forskarna söker samarbete med fler vårdcentraler så kontakta gärna Anna Finnes så berättar hon mer om studien.

Ordförklaringar

KBT, kognitiv beteendeterapi är en mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem. Läs mer KBT, kognitiv beteendeterapi – 1177

Randomiserad kontrollerad multicenterstudie är ett sätt att t.ex. studera effekten av en behandlingsmetod i förhållande till en annan redan vedertagen sådan eller ingen behandling alls. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.